Gestaltning

För att en text ska kännas levande, behöver läsaren känna inlevelse och identifikation med texten. Författare använder olika sinnen för att levandegöra - syn, lukt, känsel, smak och hörsel - och för att utveckla texten. Här följer två exempel på samma händelseförlopp, men det första exemplet är ganska platt.

"Plötsligt hörde jag ett konstigt ljud. Jag blev rädd. Snabbt sprang jag hem. Mamma väntade i köket.Vi drack en kopp choklad, och jag berättade om vad som hade hänt."

Meningen "Jag blev rädd" är kort och uttrycker ingen inlevelse hos läsaren. Läsaren måste få tid att också känna rädsla. Denna korta mening kan därför utvecklas och beskrivas mer ingående, gestaltas.

Då kan det t ex låta så här:

 

"Plötsligt hörde jag ett konstigt ljud. Det lät som ett knirrande, följt av ett lätt stönande. Vad var det? Jag vände mig om. Spanade in bland träden. Försökte vänja ögonen vid mörkret. Stirrade, och tyckte mig se en gestalt stå där, halvt gömd bakom ett träd. Hjärtat tog ett skutt. Långsamt började jag gå bakåt. Då hörde jag det igen. Stönandet. Jag var helt säker nu. Det var ett stönande. Tänk, om det var den efterlyste rånaren? Jag kända hur benen darrade. Det svartnade för ögonen. Inte svimma nu, uppmanade jag mig själv. Sedan flydde jag. Sprang det fortaste jag kunde, bort från mörkret, ut bland gatlyktorna, ut bland människor. Till tryggheten.

   Andfådd kom jag hem. Hjärtat slog som en hammare i bröstet. Stannade i hallen. Andades ut. Mamma stod i köket och väntade. Tillsammans drack vi en kopp choklad, och jag berättade vad som hade hänt."